tisdagsfilosofi
har ni någon gång tänkt på hur mycket musik påverkar oss?
det är ganska fascinerande när man tänker efter.
jag själv styrs sjukt mycket av musik.
lagade nyss mat, och när jag suttit mig ned för att äta fastnade Fronda - Rullar fram på hjärnan, gissa vem som inte var så sugen på mat längre..?
på morgonen måste jag ha musik i bakgrunden när jag gör mig i ordning, det får mig att komma igång. då är det pepp-musik som gäller, gärna hardstyle eller något annat med mycket drag. det gör mig pigg och mer allert, piggare helt enkelt.
när jag ska sova vill jag ha det lugnare, har jag råkat lyssna på någon "party-låt" innan jag ska lägga mig så är det kört, benen spritter och det enda jag vill göra är att dansa.
inför en fest är det ju inte så svårt att lista ut vad som står på spellistan - riktig jävla partymusik så man blir sådär tokpepp! dock kan ju det få lite dumma konsekvenser också, det är då det är lätt att man får i sig lite för mycket, för snabbt.
under själva festen uppskattar jag gamla klassiker, sånadär låtar som var det hetaste när man var liten, då blir man glad, och sjunger med och dansar för fulla muggar.
när man är lite mer deppad däremot så brukar det ju ofta bli djup musik, men det är då jag försöker få det lite gladare, inte för att man alltid är så sugen på det. men när man väl får på den där låten som man älskar att sjunga med till på fester så brukar mungiporna glida upp lite.
det finns en sorts musik till varje tillfälle, så är det bara. och det tror jag är väldigt viktigt. tänk hur världen skulle se ut utan musik, jag själv skulle avlida, både av tristess, ensamhet och trötthet. det skulle inte finnas något som peppade en på morgonen eller innan en fest. ingenting som "gör en sällskap" när man städar och lagar mat. inget som kan få en på bätte tankar en deppig dag. man skulle mista en del samtalsämnen, tänk hur ofta man pratar om musik egentligen (!) och tänk er en fest utan musik? skulle mer påminna om en begravning.
det är ganska fascinerande när man tänker efter.
jag själv styrs sjukt mycket av musik.
lagade nyss mat, och när jag suttit mig ned för att äta fastnade Fronda - Rullar fram på hjärnan, gissa vem som inte var så sugen på mat längre..?
på morgonen måste jag ha musik i bakgrunden när jag gör mig i ordning, det får mig att komma igång. då är det pepp-musik som gäller, gärna hardstyle eller något annat med mycket drag. det gör mig pigg och mer allert, piggare helt enkelt.
när jag ska sova vill jag ha det lugnare, har jag råkat lyssna på någon "party-låt" innan jag ska lägga mig så är det kört, benen spritter och det enda jag vill göra är att dansa.
inför en fest är det ju inte så svårt att lista ut vad som står på spellistan - riktig jävla partymusik så man blir sådär tokpepp! dock kan ju det få lite dumma konsekvenser också, det är då det är lätt att man får i sig lite för mycket, för snabbt.
under själva festen uppskattar jag gamla klassiker, sånadär låtar som var det hetaste när man var liten, då blir man glad, och sjunger med och dansar för fulla muggar.
när man är lite mer deppad däremot så brukar det ju ofta bli djup musik, men det är då jag försöker få det lite gladare, inte för att man alltid är så sugen på det. men när man väl får på den där låten som man älskar att sjunga med till på fester så brukar mungiporna glida upp lite.
det finns en sorts musik till varje tillfälle, så är det bara. och det tror jag är väldigt viktigt. tänk hur världen skulle se ut utan musik, jag själv skulle avlida, både av tristess, ensamhet och trötthet. det skulle inte finnas något som peppade en på morgonen eller innan en fest. ingenting som "gör en sällskap" när man städar och lagar mat. inget som kan få en på bätte tankar en deppig dag. man skulle mista en del samtalsämnen, tänk hur ofta man pratar om musik egentligen (!) och tänk er en fest utan musik? skulle mer påminna om en begravning.
Kommentarer
Trackback
