Aint no sunshine

Att man kan ha så mycket hat och ilska i kroppen samtidigt är ganska skrämmande. Vill bara lägga mig ned och gråta samtidigt som jag skulle vilja ha sönder en person som kom på mina tankar, som vanligt. Varför kan du inte bara försvinna ur mitt huvud? Man får väl hoppas på att man snart uppfinner en delete-knapp som man kan programmera in i huvudet. Vill få bort dig och aldrig mer behöva tänka på dig.
Allt går bara bajs för tillfället och jag har inte varit såhär nära på att gå under på läääänge. Satt framför min lärare med tårar i ögonen och var på väg att bryta ihop när han meddelade att jag fått g i slutbetyg i psykologi. G, trots att jag kämpat som ett as, kul liksom. Allt bara skiter sig för tillfället och jag kommer inte komma någonstans med det meritvärde jag har. FML (!). För göra högskoleprovet och hoppas på det bästa eller något sådant. Eller så får jag börja jobba på Willys och stanna där i resten av mitt liv som en fattig och ensam tant.
Längtar fan inte ens till studenten längre, känns ändå inte som att jag har någon framtid.

RSS 2.0